Borderterriern är en engelsk terrier som härstammar från gränstrakterna mellan England och Skottland. Den användes ursprungligen enbart till jakt, främst som grythund. För detta krävdes skärpa, mod och styrka, samt rörlighet för att orka hålla jämn takt med hästarna. Bordern erkändes inte som ras förrän 1920, då det fanns rädsla för att deras goda jaktegenskaper skulle gå förlorade om aveln blev inriktad på utseendet istället. Då sundhet alltid prioriterats i aveln, är Bordern idag inte behäftad med rasbundna sjukdomar.

Bordern är byggd för ett aktivt liv. Kroppen ska vara djup, smal och tämligen lång. Den får inte vara lågställd. Huvudet ska i stora drag likna en utters, med livliga, mörka ögon och små v-formade öron. Hunden får inte vara större än att den går att spanna, dvs en vuxen man ska kunna greppa runt kroppen bakom skulderbladen med sina båda händer. Pälsen ska vara sträv, med tät underull. Huden ska vara tjock och så lös att hunden kan lyftas, i och ur gryten, i skinnet på skuldrorna. Ett löst sittande skinn underlättar också arbetet i trånga gryt. Rörelserna ska vara sunda och fria, så attt hunden med lätthet ska kunna följa en häst under en jaktdag. Färgen kan skifta från vetefärgad, rödgrizzle eller blågrizzle, med eller utan inslag av tan tecken.